Post-punk, noise/metal-bandet Keverra från Los Angeles har inte mer än dryga två år på nacken som konstellation. Medlemmarna Kurk Stevens (gitarr/sång/oljud), Scott Ranner (bas) och Mateo Pinerton (trummor) har däremot en historia ihop med Mayan Bull, Goatsnake, Sonic Medusa, Bozzoven, 16 och Crom vilket gör att trion kvalar in bland de respektabla. På sin självbetitlade debut plockar de på ett förtjänstfullt sätt russinen från dessa parallella eller tidigare orkestrar.
Summan av kardemummankokar ner till ett i stora stycken unikt sound som satsar på en offensiv approach med blytung noise som bräckjärn. Med detta som fond ges Kurks sång oanade möjligheter att med hjärtskärande intensitet slita sig igenom ljudbilden.
 

Med hjälp av Scotts och Mateos gemensamma råstyrka och grovhuggna rytmkomp sågar Kurk fram gitarriff som obönhörligen matar sig igenom en förtätad atmosfär och som för tankarna till landsmännen Unsane. Eyehategod, Lord Mantis och Whores är andra akter som också dyker upp i minnet under en genomlyssning av ”Keverra”. Med både Kurk och Mateo bakom sången – samt den stilrena variationeni uttrycksformen som man möts av genom de tio spåren (à 36 minuter) – fångar trion en förlösande dynamik som ger materialet en tydlig riktning framåt.
Låtstrukturen skiftar ohämmat mellan post-punkiga övertoner till ett köttigt, dovt och melankoliskt noise/metal-tillslag. Mellan varven har de dessutom planterat in korta industri-noise-samplingar som extra bonus. Det finns ett ofrånkomligt groove i flera av låtarna som, trotssin kolossala tyngd och ibland slamkrypande karaktär, tvingar en till att gunga med i takten. Keverra har på ett lovvärt sätt ställt samman en mix som fungerar alldeles utmärkt och som lär snurra åtskilliga gånger på skivtallriken.

https://keverra.bandcamp.com/