I inledande ”Before the storm” vaggar Göteborgstrion Cities of Mars in lyssnaren i en falsk trygghet innan dom på nästföljande ”Towering graves” släpper lös den fulla svartahålstyngden hos sin kosmiska doommetal. På deras tredje fullängdaren fortsätter Cities of Mars att utforska sin invecklade, men starkt fascinerande, mytologi.
 

Men om ”The horologist” (2019) var deras stora utvecklingskliv och en tydlig väg mot det band Cities of Mars ska vara så är det nya albumet en naturlig fortsättning och utveckling av bandets sound och uttryck. I mina öron så har Cities of Mars här hittat hem. Det här är deras sound, så som dom ska låta. Progressivare än så här har dom aldrig varit och tanken dras mer än en gång åt Mastodons storverk ”Crack the skye”. Samtidigt känner du dig aldrig främmande inför det du hör.
 

Ytterligare andningspauser från avgrunden dyker upp, främst i form av balladen (!) ”Song of a distant earth” och dess kusin ”Reflected skyline”. Resten av låtarna bjuder på all önskvärd tyngd och mer därtill när riffen står som spön i backen och rytmsektionen obönhörligt maler ner lyssnaren. Dynamiskt så det förslår, både i och mellan låtarna. Materialet på ”Cities of Mars” blir dock aldrig ett dugg spretigt. Det är väl sammanhållet till en total enhet och är ett album i ordets klassiska bemärkelse.
 

Det här är däremot inte bandets mest lättillgängliga verk, tvärtom är det en kontemplativ och ganska introvert platta, men belöningen är desto större när en ger sig hän åt musiken och lyssnandet. Som dom mästare Cities of Mars är så fortsätter dom att gå från klarhet till klarhet och levererar återigen sin bästa platta hittills (vart ska detta sluta?!). Det är den episka avslutaren ”The black shard” bevis nog för. Skål, kosmonauter!
 

https://citiesofmars.bandcamp.com/