Den första delen av artikeln finner du här.

I oktober inleder Volbeat sin största Europaturné hittills. Första Sverigespelningen äger rum på Malmö Arena, vars kapacitet är nästan fyra gånger större än stället som de spelade på senast de var i krokarna, Färs och Frosta Sparbank Arena i Lund. Även på övriga ställen i Sverige är konserterna inbokade på större ställen, om inte arenor så sporthallar.

– Det dröjde ett tag innan vi blev stora i Sverige av någon anledning. Men när det väl tog sin början i Sverige så gick det jättesnabbt. Först spelade vi på riktigt små klubbar, sedan på lite större klubbar och innan vi visste ordet av det spelade vi i sporthallar. Nu talar vi om arenor. Det känns ganska konstigt, reflekterar Thomas.

"Vi såg att vi hade kört lite väl hårt när Michael kollapsade på scen i Holland."

Även om bandet fortfarande är på klubbnivå i Storbritannien och Norge kommer det vara konserter modell större på alla andra ställen. Bandet kommer ta med sig ett scenbygge större än de någonsin använt tidigare.

– Normalt reser vi med en lastbil, nu har vi tre. Vi tar med allting; PA, ljusshow och scendesign. Produktionsmässigt kommer det vara det största vi har gjort hittills, men vi kommer inte göra som Iron Maiden eller Rammstein och använda oss av robotar och pyroteknik och sådant. Vi gillar hur Motörhead gör det. Bas, trummor, gitarr, lite ljus och så musiken. Det borde räcka.

Att konserterna är större och scenbygget annorlunda påverkar bandets förberedelser en smula, men egentligen inte nämnvärt mycket, enligt gitarristen.

– Det är egentligen mest jobb för roddarna som ska bygga ihop allting. För oss är det egentligen samma sak om vi spelar inför hundra eller hundratusen pers. Vi ska ha ett set inrepat och kunna framföra det. Men med ett så stort scenbygge har vi faktiskt bestämt oss för att repa på scen också, istället för bara i replokalen som vi brukar. Vi måste känna att det nya bygget fungerar för oss.

– Nej, sådant bara händer. Vi planerar inte hur vi ska göra på scenen, det lämnar vi åt pojkbanden.

Thomas avslöjar att ungefär hälften av setlistan på turnén kommer att utgöras av nytt material, och att hälften kommer vara en blandad kompott av de tre tidigare plattorna.

– Vi kommer inte spela hela nya skivan i ordning, för vi avskyr när band gör så. Naturligtvis kommer en del låtar hamna utanför också. Vi kan inte spela allas favoriter, men en del lär bli glada över att vi spelar något annorlunda från förra gången.

– Jag vet inte riktigt, just nu repar vi bara och går igenom låtarna. Vi kommer definitivt att utesluta några låtar som vi spelat konstant sedan de släpptes på skiva. Men några låtar är vi mer eller mindre tvungna att behålla i setlistan, eftersom de blivit publikfavoriter och vi inte är redo att dö än, fnissar Thomas.

Sedan genombrottet med ”Rock the rebel/metal the devil” har det, utöver två skivsläpp, i princip enbart stått ett ord på Volbeats agenda; turnera. Bandet har hållit ett tempo som de flesta band inte skulle klara av ens en tiondel av tiden, och att bandet ännu inte valt att pausa ett år eller två är mer förvånande än att de låtit bli.

– Vi såg att vi hade kört lite väl hårt när Michael kollapsade på scen i Holland (för knappt ett år sedan svimmade Michael Poulsen under en spelning, fick bäras ut och köras till sjukhus). Sådant händer när man inte lyssnar om ens kropp säger ifrån att man behöver vila. Vi vill inte riskera att det händer igen, så vi försöker att genomföra turnerandet på en mer hälsosam nivå. Ta lite pauser då och då.

En titt på bandets turnéschema visar å andra sidan att bandet inte kommer ha särskilt mycket ledigt förrän framåt jul.

–Vi är trots allt ett liveband. Vi vill vara ute på vägarna och träffa folk. Det var det vi drömde om när vi började spela musik, berättar Thomas.

– Men självklart är det tröttsamt. När vi avslutat turnén i december och flugit hem kommer vi förmodligen inte ringa varandra eller träffas på ett bra tag. Istället kommer vi bara slappna av med våra familjer och ladda batterierna en månad eller två. Det kommer behövas.

– Att inte får träffa sin familj och sina vänner så mycket, säger Thomas efter en viss betänketid.

– Jag fick en dotter för lite mindre än ett år sedan, och det känns jobbigt att inte kunna vara hemma så mycket. Jag är yngst i bandet, och alla mina vänner fyller trettio, gifter sig och skaffar barn. Sådant firar de inte på en tisdag, utan det gör de på helgen, när vi i regel är ute och spelar.

Gitarristen menar också att det är svårt att vara lika exalterad över en spelning när man gör över hundra stycken om året. Han jämför turnerandet med ett förhållande.

– I början är allting spännande, och man kan gå på vatten. Sedan utvecklas det till rutiner och magin försvinner, även om man försöker hitta den igen.

Thomas ursäktar sig för att han tycker sig låta som en hycklare.

– Vi klagar absolut inte, det här är vad vi gör, det är vårt jobb. Vi hittar magin varenda kväll när scenljusen tänds och vi börjar spela.

– Vi pratade om det vid ett tillfälle, att det kunde behövas, erkänner Thomas.

– Men då funderade alla plötsligt på vad de skulle göra istället. För oss fungerar det jättebra att turnera ett tag, ta en ledig månad och sedan börja turnera igen. Men om alla kommer överens om att ta ett år eller ett halvår ledigt innan vi börjar på nästa album hade det varit okej. Jag hade gärna velat ha lite tid att resa runt till en del ställen vi besökt på turné, men som vi inte haft tid att utforska.

– Ibland. Ofta har vi intervjuer och signeringar inbokade under dagarna som tar tid från turistande. I vanliga fall brukar jag vilja besöka den lokala skivaffären, och äta lunch på ett café någonstans för att känna på atmosfären i staden.

1996, när Thomas Bredahl var 16 år, bildade han tillsammans med tre barndomskompisar punkbandet Gob Squad (kolla upp skivan ”Watch the cripple dance” snarast). Trots att Thomas gick med i Volbeat på heltid vintern 2006 har han inte lagt ner Gob Squad. Bandet har dock inte gjort mycket väsen av sig sedan 2008, och någon som helst aktivitet är inte i sikte. Frågan är såklart given; kommer bandet göra någonting överhuvudtaget igen?

– Jag hoppas det. De killarna är mina gamla kompisar och jag vill gärna spela musik med dem igen, även om det kanske bara blir i replokalen. Det hade varit kul att göra, särskilt om Volbeat kommer ta en paus. Men det är inte möjligt just nu. Tyvärr.

– Jag vet att de började spela in en platta förra sommaren och jag vet att de ännu inte är klara. De jobbar fortfarande på den, och jag tror något kommer hända, men jag vet inte när och hur.

Mitt förslag om att ta med Operation Teriyaki på en framtida Volbeat-turné mottar Thomas med ett entusiastiskt bifall.

– Jag känner inte att jag är skyldig dem det, men jag vill gärna att de ska få dela den fantastiska upplevelse jag har haft sedan jag gick med i Volbeat. När de blivit klara med sin skiva vill jag ge dem chansen att spela inför en större publik. Håller de igång bandet kommer det absolut att hända, lovar Thomas.