I somras meddelade Burst att bandet skulle läggas ned. Som ett slags avsked gör Burst nu på fredag en avskedsspelning på Sticky Fingers i Göteborg, med ett ambitiöst upplägg som borde få det att vattnas i munnen på hängivna fans. Jag ringer upp gitarristen Robert Reinholdz för att prata om nedmonteringen av bandet och den stundande konserten, som han säger sig se fram emot väldigt mycket. Han berättar att tillkännagivandet om att bandet skulle lägga av kom kort efter att beslutet fattats.

– Vi spelade på en efterfest på Parken under Metaltown, i samband med den spelningen hade vi ett möte där vi bestämde oss för att lägga bandet på hyllan. Vi hade egentligen inte diskuterat det innan, utan det var väl helt enkelt lätt att tyda signalerna från alla medlemmar. Det blev väldigt negativt och alla kände sig trötta på att kämpa i motvind. Jag vet att jag själv kan vara väldigt negativ, jag har en tendens att ofta se glaset som halvfullt… eller halvtomt menar jag.

"Jag ser det nästan inte som att vi lägger av, utan jag ser det som att vi lägger det på hyllan ett tag."

När Burst började skriva material inför den senaste fullängdaren ”Lazarus bird” så hände det någonting med bandet. Robert menar att alla blev mer fokuserade och började ta sina instrument på större allvar.

– Jag fick känslan av att alla kände att vi hade ett riktigt jobb att göra. Jag tyckte att Burst blev bättre då än vad vi någonsin varit och jag kände ”nu vill jag ut och spela med det här”, för att vi hade något genuint att visa upp.

Gitarristen beskriver det som den första gång han kände att medlemmarna i Burst fick musikalisk kontakt med varandra, något som han menar att bandet haft svårt för tidigare, i synnerhet vid livespelningar.

– Det är väl det att det finns ett publikintresse kanske. Jag har ju fått höra att folk tycker det är oortodoxt att jag sitter ned och spelar. Folk får tycka vad de vill, men jag förstår inte hur det kan bli relevant i det stora hela att en bandmedlem sitter ned. Det är väl hela rockklyschan antar jag, och den är enormt ointressant för mig som musiker.

Förutom det faktum att han spelar bättre, så menar Robert att ytterligare en orsak till att han sitter ned är att det blir lättare att sköta alla effektpedaler som han ansvarar för live.

– Nittionio procent av effekterna på nya skivan är sådant som görs i realtid, det är inga studiotricks, så ibland får jag jobba med två fötter och spela gitarr och sjunga samtidigt. Det krävs att jag är koncentrerad och gör mitt jobb. Min stora fråga är, tycker publiken att det bättre att bandet blir sämre, men att vi står upp och bjuder på en show? Som hantverkare väljer jag att göra mitt jobb bra.

I samband med skapandet av ”Lazarus bird” och den musikaliska energi som blossade upp i bandet kände sig alla bandmedlemmar peppade på att dra ut och turnera och försöka jobba upp bandet. Det som stod i vägen var otur, menar Robert.

– Vi har varit förföljda av otur i alla år. Det har varit sådant som att Mastodon ville ha med oss på deras första USA-turné inför senaste skivan och det hade gett oss möjlighet att spela för en massa folk, men självklart så brann vår sångares (Linus Jägerskog förf. anm.) lägenhet ner och han hamnade i tvist med sin hyresvärd så vi var tvungna att tacka nej. Det är jättemånga sådana grejer som vi har fått tacka nej till, av diverse olika privata och externa orsaker. Detta ihop med den ekonomiska biten har tagit enormt mycket kraft från bandet.

Oturen är enligt gitarristen en orsak till att man valt att lägga ned Burst. En annan orsak är att de olika bandmedlemmarna helt enkelt vill göra annat.

– Någon vill åka ut och resa lite och vara med sin kvinna, som man inte kan göra när allt kretsar kring bandet. Majoriteten av alla hårdrocksband turnerar mycket mer än vi, och har alltid gjort det. Vi har inte varit ute på vägarna sex månader per år, och ingen har väl egentligen varit villig att göra det. Jag hade nog inte velat det, inte bara för att jag har barn, utan för att det är viktigt för mig att göra ny musik, inte bara att vara ute och spela.

Robert förklarar att det blir en ond cirkel, eftersom det krävs att det finns en publik som vill köpa bandets skivor för att de ska kunna spela in något, och för att utöka sin publik krävs det att man turnerar flitigt.

– Och idag är det ännu svårare att sälja skivor, speciellt för ett litet, litet, litet band som vi. Om Burst kommer att fortsätta i någon utsträckning framöver så kommer vi inte fortsätta som ett hårt turnerande band.

– Absolut inte. Jag ser det nästan inte som att vi lägger av, utan jag ser det som att vi lägger det på hyllan ett tag. Och det kan innebära att det blir liggande på hyllan, eller så kanske vi gör spelningar nästa sommar, det är det ingen som vet. Jag personligen räknar inte med någonting. Just nu vill jag vara hemma och sätta ihop mitt nya band och ta hand om min son, och vara hemma med min sambo. Jag känner att det finns mycket musik i kosmos som vill ut.

Del två av intervjun med Robert Reinholdz finner du här.