Första delen av artikeln finner du här.

Upplägget för Bursts avskedsspelning på Sticky Fingers ikväll inkluderar två set. Det första setet utgörs av bandets senaste fullängdare ”Lazarus bird”, som kommer att spelas i sin helhet, och det andra kommer att bestå av en blandning av äldre material.

– Vi började prata om det när vi var på väg till Grekland i somras, och då kom vi fram till att vi skulle ha det här upplägget, berättar gitarristen Robert Reinholdz.

– Det kändes som en rolig grej att göra. Vi har spelat några gånger i Göteborg och är det några som kommer som har sett oss förut så är det kul för dem att höra gammalt material som vi inte har spelat på fem sex år.

"Bandet har existerat med oss fem som komponenter, jag kan inte tänka mig att vi kommer att göra ett Burst utan någon av de fem medlemmarna."

Avskedsspelningen kommer att inkludera ett antal låtar som aldrig har spelats live förut. När jag talar med Robert har Burst bara hunnit repa en gång inför spelningen, men ytterligare en helg är tänkt att läggas på repetitioner.

– Det känns lite… inte osäkert kanske, men man hade gärna velat repa mer. Men en bor i Oslo, en i Stockholm, och jag bor i Värmland, och två bor i Göteborg, så det kostar oss jättemycket att repa. Men vi har många spelningar under bältet med nya skivan, och på förra repet så gick det oväntat bra.

Robert menar att alla i bandet har varit väldigt lyhörda för vad som behövde göras, och tillfogar att han personligen tycker om att repa, och gärna lägger många timmar i replokalen. Med de gästmusiker som är tänkta att närvara under spelningen hinner man dock inte repa särskilt mycket.

– Vi hade med en som heter Elias som spelade lite klaviatur på ”Origo”, han ska vara med och spela på den låten som han är med på på skivan, det är en låt som vi aldrig har spelat live. Och så ska vi ha någon som spelar lite slagverk och percussion. Vi hinner bara repa med gästmusikerna på söndagen så det är lite smånervigt.

Något direkt storslaget avsked blir det inte fråga om, enligt Robert, eftersom bandets ekonomi är begränsad. Ingen påkostad scenshow är att vänta, med andra ord.

– Vi har kämpat med ekonomi i alla år och det blir bara svårare och svårare. Folk köper inte skivor. Vi borde kanske ha turnerat mer, men vi har ju alla liv utanför bandet. Jag är ganska nybliven pappa, jag har en son som är ett år och tre månader.

Drömmen om att kunna livnära sig på musiken har definitivt funnits, men Robert hävdar också att han aldrig har betraktat Burst som det absoluta bandet för honom personligen.

– Jag har alltid betraktat Burst som ett slags kompositionsverkstad. Bandet har existerat med oss fem som komponenter, jag kan inte tänka mig att vi kommer att göra ett Burst utan någon av de fem medlemmarna. Det är på både gott och ont. Jag tycker att Burst har en egen karaktär och att vi har varit en någorlunda frisk fläkt inom hårdrock.

Gitarristen betraktar hårdrock i allmänhet som en ganska stagnerad och stillastående genre och tycker att det är skönt att Burst har bidragit med någonting som inte är bara hårt eller bara mjukt.

– Burst är ett dynamiskt band, ibland är vi bra och ibland är vi mindre bra. Jag får säga att jag hittills är ganska nöjd med vad bandet har gjort. Sen så känner jag i mig att vi skulle kunna göra en skiva till och att den skulle kunna bli väldigt bra.

– Det är absolut inte aktuellt, inte för någon av oss tror jag. Men som låtskrivare känner jag att det finns mer att jobba med, med oss fem.

Mer musik kan man dock vänta sig från de olika medlemmarna i Burst. Robert berättar om ett projekt som han jobbat med i många år, och som han nu slutligen kommit sig för att ta tag i på allvar.

– Nu när Burst ska läggas på hyllan ett tag, ingen vet väl riktigt hur det kommer bli, kanske kommer vi sammanstråla och göra lite grejer i framtiden, kanske inte, men nu känner jag att det är dags att komma igång. Jag har börjat leta upp lite folk och har hittat musikanter som är väldigt intresserade.

– Det kommer bli väldigt slagverksorienterat, jag skulle kunna likna det vid något slags jazz-rock-hybrid. Målet är att etablera ett riktigt liveband. Personligen är jag rätt trött på alla studioband. Det är klart att jag gillar en välgjord produktionsskiva, men det jag kan sakna är en musikalisk kommunikation som fångas på skiva.

Burst har arbetat på ett fyrkantigt sätt, menar gitarristen, där den typ av musikalisk kommunikation som han efterlyser ibland har varit svår att nå fram till.

– Även om man improviserar lite live så blir det ingen kollektiv improvisation, utan mer att var och en gör någon liten grej för sig själv. Det är lite det jag menar med att Burst har varit en kompositionsverkstad för mig, och det känner nog alla.

Enligt Robert betyder inte det att Burst alltid kommer att låta på ett visst sätt, och han betonar de utvecklingar som skett rent låtskrivarmässigt från skiva till skiva.

– Vi fem gör ändå att Burst alltid är Burst, och det betyder inte att det sättet att arbeta på är bättre eller sämre än något annat. Det är så vi har funkat och jag värderar det vi har gjort väldigt högt. Men jag känner att jag har mycket jag vill utforska, som man inte kan utforska i Burst.

– Putte (Patrik Hultin), trummisen, spelar i något kängpunkband och något annat konstigt hårdrocksband. Linus (Jägerskog, sång) har alltid gillat mycket modern, elektronisk musik, drum n’ bass och sådant, så han kommer kanske lära sig datorer och sitta med sådant, jag vet inte. Jonas (Rydbarg, gitarr) spelar ihop med några arbetskollegor till honom i Göteborg, jag vet inte riktigt vad de spelar för något. Basisten Jesper (Liveröd) skulle lägga bas på något som Peter Dolving håller på med, någon sorts projekt.