Belgiska Waiting For började ta form 2007 när  Dan (Sång), Juan (Trummor), Phil (Gitarr) och Didj (Bass) slog sig ihop och började förena sina olika influenser. Till att börja med spelade de en slags neometallfusion med både melodiska och gutturala vokaler.

2012 träffade de Billy Graziadei från Biohazard som tog dem under sin vinge och lovade att producera och mixa deras första album “Hexen” som släpptes 2015. Den är också mastrad av Maor Appelbaum som har jobbat med bland andra Faith No More. Stora namn tror på och stödjer dem, trots detta bestämde de sig att helt byta stil med sin nya EP “Noir”. Nya musiken är släpigare och hårdare med en mer doom- och sludge-inriktning.

Inledningen är stark med “Don’t choose me”. Atmosfäriskt intro som övergår till hotfull bas och minnesvärt riff. Musiken påminner en del om 90-talsmetall som Pantera mixat med släpig Black Sabbath-präglad doom. Det är svårt att höra texterna tack vare lite grumlig produktion och en hel del rytande growlande. “Sorrow” fortsätter i samma stil. Det är mycket mörkt  och tungt. Ångesten och förtvivlan verkar prägla texterna. Inte direkt musik man blir glad av. “You feel alone”  muntrar inte heller upp en. Det känns som en ångvält ska knuffa en över avgrunden. Mer uppgivenhet i “No miracle”. Belgien är väl kanske inte landet man associerar med doommetall och sångaren Dan uttalar refrängen lite konstigt. Respekt ändå till att de skriver texter på engelska.

I majoriteten av låtarna märker man inte att det är ett främmande språk för dem. Det kan i och för sig bero på growlandet och det otydliga sjungandet. Ep:n avslutas med riktigt tung gung i “I’m Lost”. Överlag är det här en lovande start på en ny inriktning för bandet. Låtarna har distinkta melodier och växer ju mer man lyssnar.