Pantera, Down, Superjoint Ritual, Viking Crown och En Minor. Vad har alla dom banden gemensamt? Jo, det är ett axplock av de band som sångaren Phil Anselmo varit inblandad i genom åren. Herr Anselmo är onekligen en man med många strängar på sin lyra, och en av dom strängarna är Scour.
Bandet består förutom bandledaren själv av John Jarvis (bas) från Agoraphobic Nosebleed, Derek Engemann (gitarr) från Anselmos soloband The Illegals, Mark Kloeppel (gitarr) från Misery Index och Adam Jarvis (trummor) från Pig Destroyer.
 

Så det är lite av ett allstargäng vi har att göra med här. Men hur låter det då? Jo, det låter som en furiös blandning av black metal, grindcore och death metal som släpats nakna genom Louisianas träskmarker.
Extrem metal, kort och gott, som Scour själva kallar sin musik. Och extremt är ett ord så gott som något för att beskriva det. Ettriga, hetsiga taggtrådsriff blandas med blastbeats, D-takt och dubbelkaggar och Anselmo har sällan låtit så här äcklig och brutal.
 

Det är rent ohälsosamt vad stryk hans strupe får ta på dom sex låtarna som utgör ”Black”. Musiken i sig är kanske inte den mest originella som hörts 2020, men det finns en uppriktighet i framförandet, en ärlighet som är beundransvärd. Och musiken är bra, det är det inget snack om. Framförallt inledande ”Doom” och avslutande ”Subprime” får nackhåren att stå lite på ända.
 

”Black” är den tredje och avslutande delen i en EP-trilogi som drogs igång 2016 med ”Grey” (del två heter ”Red” och släpptes 2017) och vart Scour tar vägen efter det här är lite oklart.
Men jag tror inte att det är ett alltför långt skott att säga att ny musik lär komma förr snarare än senare, och det har jag absolut inget emot. Gärna en fullängdare, gärna en aning mer originalitet och gärna lite längre låtar i stil med tidigare nämnda så bör det bli succé.

https://scourofficial.bandcamp.com/